top of page
mikaelasundstrom

I väntan på fredag…

Uppdaterat: 16 nov. 2022

När det blir fredag har papp varit på jobb 17 av de 18 senaste dagarna!!! Vilket märks här hemma, den mentala stabiliteten är inte längre så stabil…. (Frågan är ju har den någonsin varit det?)


Men jag har hört att man skall gå ut i naturen om man börjar känna sig mentalt ostabil. Sagt och gjort, vi besökte med pojkarna för första gången ”skogen”, och med skogen menar jag Swiss Forest här bredvid oss.

Kan bara säga att den verkligen inte mäter sig med Ramsholmen i Ekenäs. Detta trots att man nu ser klara och tydliga tecken på att här börjar grönska efter de senaste regnen. Vi väntar med spänning på att se detta bruna och torra landskap förändras över vintern.

Men i ett avseende visade sig Swiss Forest leverera något jag inte ens visste existerade i verkligheten! Visste ni att klippdassen finns på riktigt? Och att den lever bl.a. i Swiss Forest i Israel? Vi såg många klippdassar igår. Dock på ett avstånd som får mina försök till att bli naturfotograf att ta mig tillbaka till tidigt 80-tal när jag med min första kamera fotograferade fåglar. Jag kan avslöja att den filmrullen bjöd på många icke identifierbara bilder på löv. Lite samma känsla får jag nu. Ser ni djuret?

Lånar därför istället bilder från nätet. (Photo Credit: Israel Yacov Ben Bunan)

Klippdassen är ju också en rollfigur i Mumindalen, en varelse som avsätter klibbiga spår efter sina tassar och gnager på vad han kommer åt. Det finska namnet på denna figur är "Tahmatassu", vilket översatt till svenska betyder "klibbtass". (Wikipedia)

(PS. Klippdassen heter egentligen klipphyrax.)


Inte heller kosher att äta klippdass (eller kamel) enligt Mose: ”Men dessa skolen I icke äta av de idisslande djuren och av dem som hava klövar: kamelen, ty han idisslar väl, men har icke klövar, han skall gälla för eder såsom oren; klippdassen, ty han idisslar väl men har icke klövar, han skall gälla for eder såsom oren." (3 Moseboken 11:4-7)


På tal om kameler så har denna familj nu officielt bokat fyra av dessa magnifika ökendjur för en tur i Wadi Rum nästa vecka, lär bli en upplevelse vi inte glömmer, lovar att berätta hur det gick!


Det har som sagt regnat och vädret har varit mera ostadigt nu på senare tid, men lördagen bjöd på riktigt kanonväder och vi packade oss en picknick-korg och styrde kosan till vår favoritstrand, Akko Beach. Medelhavsvattnet var då 25,2 grader och lufttemperaturen runt 30 grader. Måste erkänna att vattnet först kändes en aning kyligt, men de var nog bara en illusion, 25 gradigt vatten kan väl ej vara kallt?

Jag ägnade mig åt min favoritsysselsättning på stranden, att plocka stenar och snäckor. Hittade nu några verkligt fina snäckor, antagligen för att det inte längre är så många människor på stränderna här, vilka officiellt stängt inför vintern. Det vill säga det finns inte längre badvakter på stränderna, vilket i princip betyder att det råder simförbud. Israelerna lär vara urusla på att simma och man är livrädd för drunkningsolyckor. Dessa två individer tyckte dock varken att de var kallt eller farligt i vattnet.

Min dator tycker också att det börjar vara dags att ”stänga”. Den har varit mindre samarbetsvillig ända sedan jag råkade hälla en del av innehållet i en flaska matolja över tangentbordet. Så om någon känner en bra MacBookreparatör i Ekenäsnejden så tar undertecknad gärna emot tips. Gäller alltså putsning av tangentbord!


Jag utvecklar oftast ett känslomässigt förhållande till min elektronik, och redan tanken på att behöva köpa en ny dator redan efter sex år ger mig separationsångest. Jag inser dock att situationen är ohållbar med min gamla vapendragare, som numera har ytterst svårt med vissa bokstäver. Eftersom jag själv har problem med att upptäcka mina egna skrivfel blir detta problem ännu värre med en dator som utvecklat någon form av "bokstavsdemens".


När man lever som en hemmafru på femtiotalet, och då refererar jag till ingen diskmaskin, ingen dammsugare, ingen golvmopp, inga ”mikromåltider” etc., så blir man ibland bara trött på att stå i köket. Igår var en sådan dag och vi bestämde oss med pojkarna att det var dags att besöka en kibbutz söder om Genesaret, närmare sagt kibbutzen Masada och deras omtalade icke-kosher pizzor på pizzeria Fresca.

Kan avslöja att vi blev inte besvikna, vi kommer definitivt besöka den pizzerian igen. Goda pizzor, trivsam miljö och framförallt trevlig personal. Rekommenderar er att besöka den om ni råkar befinna er i trakten. För oss var det värt att köra dryga 20km för en pizza.


När fredagen är här är det också exakt tre veckor eller 21 dagar, tills vi stiger ombord på planet till Finland. Vad jag ser fram emot just nu är bl.a: Tystnad, behärskad trafik, vänliga kundorienterade människor och renlighet. Ja, och så JULEN!


På tal om kundorienterade människor så pratade jag idag första gången med vår lokalbutiks vakt. (Här sitter det en beväpnad vakt innanför ingången till varje supermarket.) Han har ju sett oss otaliga gånger och frågade nu mig och pojkarna vilket språk vi pratar. Efter den sedvanliga förklaringen om att vi pratar svenska, men kommer från Finland, kom vi in på det som för de flesta lokalbor verkar vara helt otänkbart. Att vi bor i Israel och INTE pratar hebreiska. Jag kom denna gång undan med att vi bara bor tillfälligt här, och våra pojkar fick beröm för deras kunskaper i engelska. Praktisk engelska har de verkligen fått öva på de senaste månaderna.


Hur det annars går med hemskolningen? Ja, läraren är ju förstås vansinnigt bra, emedan eleverna ibland saknar motivation. Men frågar man om de vill baka bullar så är det ingen som inser att tre timmar i köket just omvandlats till en huslig ekonomi lektion. Duktig kille gjorde idag både traditionella örfilar, kanelbullar och de för Israel typiska nutellabullarna. Även en ”sharing-is-caring” bullalängd fixades, även detta något vi pockat upp under vår vistelse här. Receptet hittar ni här: Fredriks fika.

Men ja, tror vi är ganska på kartan. Mycket tack vare hjälpsamma föräldrar och lärare på hemmaplan. Och som vi konstaterade redan innan avresan, de vi missar tar vi tusenfalt igen på andra områden.


Så tills vi ses igen, här sitter jag fortfarande på samma balkong, med samma måne och hör på samma (vansinnes-)trafik nedanför.

Imorgon skall vi börja bygga en diorama, i avsaknad av julpynt valde vi att göra en julkrubba.


Mamm




Senaste inlägg

Visa alla

Comentários


bottom of page