Plötsligt känns hotet mycket mer konkret, vi har hela tiden vetat att det finns där, man har försiktigt nämnt det ibland, men ingen har riktigt vågat eller velat tro att det på riktigt finns. Hotet från öst och vad som kan ske. Nord Stream ”sabotage”, ryska bombplan och stängselbygge vid finska gränsen, bombning av civila offer i Ukraina, skyddsrum och jod. Ingen har väl denna vecka kunnat undgå myndigheternas rekommendationer att köpa jod? (Själv fick jag informationen via Laura och hennes TikTok videor för X3M Nyheter.) Detta i samband med att vi idag har det största kärnvapenhotet sedan Kubakrisen för 60år sedan leder ju nog till eftertanke.
När man här i Israel ser "muren" och stängslen mellan Västbanken och Israel förstår man på riktigt hur det blir när man av säkerhetsskäl väljer att separera folk.
Ibland känns det trots allt en aning tryggare här i Israel än i Finland just nu. Här finns dock andra hot, det värsta hotet skulle jag säga är trafiken, går inte en dag utan att man ser följderna av någon trafikolycka och förra veckan blev ett barn påkört av en motorcykel här på gatan nedanför. Obekräftat hur det gick, men rykten talar om dödsoffer. Jag låter mycket ogärna småpojkarna ens föra ut soporna i och med att soptunnan ligger på andra sidan vägen och de kör som dårar även längs denna lilla väg. (Hönsmamma!) Är jag själv ute i trafiken är jag extremt uppmärksam, speciellt på de vansinnesomkörningar som förekommer på motorvägen, på höger sida kommer de i full fart, för att sedan plötsligt tränga sig in tillbaka till vänster. Inte heller ovanligt att någon plötsligt bromsar in framför, så det gäller att vara observant. Kedjekrockar är mycket vanliga för säkerhetsavstånd är ett okänt begrepp här.
En ensam ryggsäck vid en parkbänk i Tel Aviv orsakade också en utryckning av polisen. Vi var en aning förbryllade när vi mitt i centrum av stan plötsligt av en motorcykelburen polisman ombads vända om och fortsätta vår promenad på andra sidan gatan. Nyfikna som vi är stannade vi ju på andra sidan gatan för att se vad saken gällde och kunde snabbt konstatera att det var en ensam kvarlämnad ryggsäck som orsakat tumultet och ansamlingen av polismän. Vi gick vidare och köpte glass, livet fortsätter som förut.
Åtminstone för oss, våldet mellan palestinier och israeler har trappats upp de senaste året och det var inte många dagar sedan en 18-årig israelisk kvinnlig beväring sköts till döds och tre andra skadades vid en ”checkpoint” i östra Jerusalem. Detta var följden av att fyra palestinier hade dödats dygnet innan. Tre dagar senare var det dags för nästa offer, en 21-årig kille. Inget av detta som påminner om händelser tagna ur Netflixserien Fauda är dock något som märks i vår vardag, inte heller något man tänker på när man rör sig i Israel. Erkänner ju nog att jag undviker vissa palestinska områden medvetet. Speciellt igår utfärdades varningar, då palestinierna utlyste ”the day of rage”. Tror dock inte att någon tonårsmamma låter sig skrämmas av ”the day of rage", eller hur är det hemma hos er andra med tonåringar?
Första månaden kom och gick och snart är vi framme vid höstlovet, som på något sätt har kommit att symbolisera en vändpunkt på vår vistelse här denna höst, halva tiden har nämligen redan gått när höstlovet är över. Jag tror mina pojkar har en del att ta igen i vissa ämnen, men och andra sidan har de redan hunnit uppleva så mycket mer än de annars skulle ha gjort. Vad är mera lärorikt än att kunna koppla ihop det du läser om med det som du upplever och ser runt omkring dig. Ludwig läser just nu om franska revolutionen, Napoleon och finska kriget. Det som dock inte står i historieboken är att Napoleon erövrade staden Jaffa i Israel den 7:de mars 1799, alltså fem år före han utropade sig själv till kejsare. Utrop var det också i Jaffa, dock av ett annat slag, böneutrop...
Lunch på Akbar i Jaffa, icke kosher!
Just nu känns det som jag är den som hamnar studera mest. Jag menar, handen på hjärtat, hur många av er kommer ihåg hur periodiska systemet är uppbyggt, hur lantdagen fungerade, cellens uppbyggnad och vad ett avlatsbrev är? Engelskans oregelbundna verb har man tydligen själv tragglat så att de sitter, matematiken är också tack och lov ännu på en för mig hanterbar nivå och säkert det ämne mina pojkar behärskar bäst, medan just kemin och biologin nog kräver en liten repetition av denna "lärare".
Glass i Tel Aviv och besök i Jaffa var alltså vad denna vecka hade att erbjuda. Papp hade fem dagar ledigt mellan sina arbetspass uppe på Golan och hela familjen kände att vi behövde få komma bort en stund från det konservativa Tiberias. Och vilken glass, tror jag aldrig ätit godare.
Två dagar i Tel Aviv, vilken kontrast, man kunde knappt tro att man endast färdats 133km med bil för att plötsligt befinna sig vid en underbar medelhavsstrand i en internationell metropol. Mat och dryck och vänliga engelsktalande människor, vi behövde inget mer. Jerusalem Beach låg strax nedanför vårt hotel, vilken lyx.
Förstås passade vi på att besöka Jaffa och dess legendariska loppmarknad. Nu vet jag varifrån ordet "flea market" har kommit, skulle inte ha köpt något som inte gick att tvätta eller på annat sätt sterilisera där.
Men bra att det även i detta land, som hittills bara gett bevis på "slit-och-släng"leverne också har ett återvinningstänk. Detta med att återvinna och köpa begagnat har ju alltid varit något som jag sysslat med, ekologiskt och ekonomiskt! Ni som känner mig vet ju att jag för ett antal år sedan drog igång operation julhjälp i Raseborg, en välgörenhetsinsamling som främst uppstod p.g.a. att jag då hade småbarn hemma och de växte ur både kläder och leksaker i rasande takt. Grundtanken var att få dessa grejer att bli till glädje hos någon annan. I år fortsätter denna insamling med nya krafter, superkvinnor som också gärna tar emot begagnade saker i mycket bra skick, de skall trots allt bli gåvor åt någon. Andra gåvor tas förstås också emot och speciellt mathjälp är ju uppskattat i juletider. Så alla ni raseborgare som läser detta, gå in på deras Facebook sida Raseborgs Julhjälp 2022 och se om det finns något just du kan bidra med. (Länk: https://www.facebook.com/profile.php?id=100075834436460 )
Tänkte ju glömma det som varit veckans höjdpunkter, åtminstone för småpojkarna. (Och ni saknade säkert redan fotbollssnacket, eller...?) Båda pojkarna har denna vecka tränat med sina nya lagkamrater här i Tiberias, rättare sagt i Ironi Tiberas FC. Vilken glädje!
Speciellt Lewi, som genast första träningen fick spela en träningsmatch, var nöjd. Dessutom med laguppställning 11 vs 11 som ju för honom ej ännu varit aktuellt hemma i Finland. Båda pojkarna representativa i EIF:s gröna träningskläder.
Som bonus var de även idag och spelade fotboll med ett gäng FN-observatörer, mycket uppskattat även det kan jag säga. Speciellt mamm tackar för några timmar egentid!
Min egen höjdpunkt (om man inte räknar just de timmar egen tid jag hade idag när småpojkarna var och spelade fotboll med de stora killarna) var igår, när det äntligen var "get-together" på MAC-House. Träffade ett par andra "desperate housewives (of Tiberias 2.0.)" och imorgon har vi första familjeträffen med en svensk familj, då blir de plättar (pannkakor) och poolhäng. Även pojkarna tror jag uppskattar lite sällskap i "egen ålder", fast det delvis är motsatta könet.
Nu först nu känns det på allvar som att vi har landat här! Det tog en månad!
Mamm
Commenti